Oswald in the doorway: the blog of the Oswald Innocence Campaign, by Ralph Cinque

And now, we move on to Glenn Viklund, whom I have been battling for years- although it's more like swatting a fly. He's got his very own hate blog against me- in Swedish. He sent me the link. I guess he figured that since it's in Swedish, I'd be stymied.

http://glennviklund.blogspot.se/2015/06/oic-oswald-innocence-campaign-ett.html

But, it's amazing how effective language translation software is these days. Of course, it isn't perfect, but in this case, when you consider the source, who cares?

So, it's time to dispose of Glenn Viklund.

Keep in mind that time is always a valuable commodity, therefore, I am not going to respond at any of his general denunciations and slurring except to say: "Sticks and stones can break my bones, but names can never harm me." I shall only address concrete issues that he raises, and there aren't many.

In connection with articles about Staffan Westerberg, I mentioned some of the surrounding group of "independent researchers" who call themselves "Oswald Innocence Campaign", which Westerberg therefore is a member - and it refers to the group's founder, Ralph Cinque, as one of his mentors in JFK research.

Ralph Cinque, chiropractor. Founder of the OIC and passionate loudmouth.Really deserve this group and its founder, ignored, especially if one is interested in the assassination of President Kennedy. It involves research at a level that is so incompetent and subjective contaminated that it can be left without further comment. However, Cinque is not only incompetent, he is also the latest example of a classic loudmouth who instead of asserting rational and reasoned arguments, resorts to miscellaneous mischief, falsehood and personal mistakes against those he argues with that is beyond any ounce of sense and wit. Via blogs, facebook pages and other daily updates, Cinque creates a fictitious interest that far exceeds what the content of his message.A full-bodied and aggressive language attracts readers and creates probably one and the other supporters of this spectacle. Westerberg is not the only Swedish participant in the debates based in the US, for that reason, I think it may be time, perhaps as a preventive measure, to devote little energy to the Cinque et al and the circus, these individuals have succeeded in creating around the conclusions they want incite others to join in.Altgens 6. Picture taken by AP photographer James "Ike" Altgens. The basis for the OIC's conclusion that Lee Oswald, not Billy Lovelady, who appears in the door entrance to the Texas School Book Depository when Kennedy is assassinated and therefore innocent.

The background, in brief:Ralph Cinque took about three years ago contact with Professor Jim Fetzer, one in the US well-known conspiracy theorists, not only regarding the Kennedy assassination. Fetzer stands behind a long, long line of alleged conspiracies.
With drums and trumpets then declared Fetzer that now he had indeed received the proof needed to show that Lee Oswald was in the door entrance, when Kennedy was assassinated, and therefore could not be guilty of murder! The evidence for this? Yes, they now consisted of the Cinque had analyzed the photo above, which is usually called "Altgens 6", and concluded that the photo has been manipulated and that this was evidence that in fact it was Oswald who was in the door entrance. Cinque had concluded that the clothing complies with the Oswald but not Lovelady's. Moreover, had the hairline of the person who appears in the picture "cut from Lovelady" so that the resemblance could not be questioned. Subsequently, since Ralph Cinque via various blogs and Facebook groups fully drenched these forums with all sorts, new and amazing discoveries of additional counterfeiting and foul play. Daily, often through several tedious posts, Cinque "proved" how "they" [They] manipulated the photos, witnesses and others. What evidence is, or what "they" are, was not explained. Otherwise, therefore, than this is the result of the analyzes Ralph Cinque behind.

That's right, Viklund. The clothes and the man are both a perfect match to Oswald. Put this on your blog and stoke it.

Now, it would also involve enlisting other members. Preferably ones that have some type of academic letter combination associated with his name. These had to ride in the fast lane, straight into the privileged groups that can boast the title of "senior member of the OIC." Others who were recruited were well known personalities in JFK's research, all the critics of the Warren Commission's conclusions and convinced of a conspiracy. Therefore it is not surprising that Staffan Westerberg should belong to the party. As we have seen through other posts I have written in this blog, Staffan Westerberg, to put it mildly, is a very reliable conspiracy advocate.And since Jim Fetzer some years before the OIC was founded had been campaigning very strongly for Judyth Baker, she would naturally also be accommodated in the renowned company. The problem of the Cinque do not believe her story, it was decided to keep quiet about, the hatchet would be buried. That way everyone would be happy and to have the freedom to pursue their own escapades as usual. And no one could deny that the Baker, though she was controversial all around, would also be a big draw, she had, among other things, its own fan club via facebook. As long as the arguments in no way conflicted with the Judyth Baker was who she claimed to be, she would probably be able to set up at the time that the OIC had to offer, certainly went the reasoning. Good so!

Judyth Vary Baker, who in 1999 came forward and claimed to have been Lee Oswald's mistress in 1963.
Jim Fetzer at the helm, therefore, that the Society's most exalted and prominent member, the chairman and the ubiquitous Ralph Cinque this could not fail. Now the critics would be overcome by a storm of participation in various discussion forums on the Internet. Fetzer was already up and Cinque had no problem getting admission in the most exclusive research forums even though he was in relation to the JFK assassination was a completely unknown capacity. No one had ever heard of this person, in this context and it could of course be considered as an advantage if one only managed correctly?
Win them over!Jim Fetzer took advantage of course the channels he had access to. Via its own podcast, the Real Deal and by his chronicler status at the perhaps better-known online magazine Veterans Today drummed the message out. Oswald innocent! Oswald in the doorway! We have evidence! That critical voices in the media never allowed to answer, was no problem for Jim Fetzer. He had always done what he could to at any cost silent or denigrate those who deigned to have other opinions than he himself propagated. He always talks about the importance of free speech everyone knew that it was just the usual chatter. And if Fetzer was trying to spread the message that there was absolutely nothing against the veritable cascade of post Cinque represented in the forum he attended. Tell passion!Slowly it began to be clear that the Cinque's argument does not quite measure up. What was really his qualifications in photo analysis? Had his analysis certified by professional photo analysts? As the questions became more and additionally unanswered raised now pitch. What initially could be described as' reluctance quickly went to purely condemnation of the arguments. And what was worse, this was the forum which is largely populated by researchers which of course was the conspiracy advocates, how in the world could they be so critical? This had Fetzer and Cinque served them the evidence that Oswald was innocent so long been looking for?So perhaps it was inevitable, these eminent men, Fetzer and Cinque, was thrown out of several forums, one by one. The world is unfair, they had both evidence and argument! To take an example, here's what administrators at Deep Politics Forum citing as Fetzer fell for the ax:"This promotion of" Oswald in the doorway "as the smoking gun That Proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated the interpretation of the available evidence and thus tarnish the Efforts of the entire research community. Indeed, why is it That just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"?The world may indeed be a real bitch, this forum in question consists of course also undertaken by only the most dedicated conspiracy advocates to be found? "Violent over-interpretation of available evidence"?Well, this is discouraged, of course, neither Ralph Cinque, or Jim Fetzer. Do they not understand that they have the truth in front of your nose then it's their problem, seemed to be the motto. Now launched new Facebook groups, it was just to take the new tag. And here found the Cinque their retreat, the gratitude! For this, he needed no longer put up with the old foxes devoted decades to the JFK assassination, and even though they said to be conspiracy-oriented behaved as the worst of enemies! No, this was nothing but fresh new faces and opinions. Not to Cinque knew who they were or if they had any knowledge of the murder, only in exceptional cases he had ever heard of these people. But it did not matter, the majority was damn nice and then he was actually a lot of praise for success in research! I think hell the Cinque felt more among these new abilities!No, there was instead a few stubborn blogger who refused to let the Cinque free in the internet ether. Each argument in Cinque's blog responded stubbornly and persistently by bloggers like Joe Backes and Robin Unger, signatures Bpete1969 or Lancelot uppercut. And they did not give up, despite persistent attempts by poor Ralph by threatening to both lawyers and lawsuits. That it was not only this; Cinque was now banished to the only forum he has not been ported from - John McAdams alt.assassination.jfk. Thus, the forum where the majority are convinced Oswald's guilt. As I said, life is not fair!

You're not saying anything here, Viklund. It's just blah, blah, blah, blah. And why are you applauding Joe Backes? He doesn't agree with you. And Lance Uppercut believes that Oswald was in the doorway- just as another figure, Prayer Man. You like that better, do you?
For some reason it starts often fall into email from an anonymous server based in the Czech Republic to the Cinque debated in public forums and through blogs. The e-mails, however, contains nothing but prepubertal and obscene tirade against these beneficiaries. Ralph Cinque is obviously with great emphasis and customary passionately declared that he was indeed "have nothing with these e-mails to make and that he goes to court against those who claim this."

Viklund: I have NEVER used an anonymous server based in the Czech Republic or anywhere else. That is a vicious lie. And despite all the disappointments became the winter and spring of 14-15 if possible, even worse. First this:What is hidden in snow coming up in the thaw; ultimately caused the then Judyth Baker decisive crash. She was the reason that Fetzer and Cinque after two years of failed attempts to convince the world about the OIC's "inevitable truths", threw in the towel. Surprising? Not at all. Fetzer's allegations that the Cinque's linguistic pirouettes could be the reason, seems both ridiculous and untrue. Everyone who followed the debates knows that Fetzer is at least as good as Cinque when it intends to use language that is anything but civilized.Jim Fetzer never change. He would have to choose, it was obvious that the Cinque would be sacrificed. Fetzer's support Judyth Baker is about much more general context of Fetzer's world of how the murder went to; where Baker has a given place unlike Cinque.For Fetzer's part of it was also completed written on Veterans Today. After a conflict with the editor in chief, he was thrown out also from this facility to propagate, indeed not just the OIC, but as I said a number of other conspiracies. Articles are still there to take part of the who might be interested.So after Ralph Cinque in March 2015 announced that there was now a new and qualified chairman of his OIC, Prof. James Norwood, was enough to get that responded when the other day, just a few months later it was clear that he too threw in the towel. But this time the criticism of Ralph Cinque even more detailed and in particular about the details of Cinque's stubbornness regarding Altgens 6:"(2) Eyewitness Testimony: In the Warren Commission Hearings, seven witnesses Identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley's ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who Identified Lovelady guilty of perjury? Were They All Mistaken In Their recall? Were They All coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of These eyewitnesses ever recanted his / her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who Identified Lovelady in the doorway.

That's a lie, Viklund. There weren't 7. And most important: Lovelady never told the Warren Commission that he was Doorman, and he wasn't even asked. He was only asked to draw an arrow to himself on the photo, and when he finished, it was never stated that he drew it to Doorman. And he didn't. In fact, he drew it to Black Hole Man.

There are only two marks on the photo, Viklund. It's Frazier's arrow on the left, the big arrow that is mostly in white. The only other mark on the photo is the little line that we see on Black Hole Man's forearm. It is the tail of Lovelady's arrow. Now, if you think that's wrong and that there is another arrow in the black pointing to Doorman, then you find it. I'm waiting. Until you do, the default goes to what I'm saying. (3) OSWALD'S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply Stating That he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, "I'm just a patsy" or "I emphatically deny These charges." But he never proclaimed, "I was standing in front of the building at the time of the shooting . "One reporter pointedly asked Oswald the question," Were you in the building at the time? "It was at that moment, more than any other, thats Oswald shouldhave Answered loudly and Clearly That he was standing out front, if That is where he was at 12:30 pm on November 22 Instead, Oswald Clearly informed the reporter That he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who publicly Stated That he was in the building and not standing on the steps outside. "

Oswald's own words? How about: "I was out with Bill Shelley in front"? How could he even know that Shelley was out there unless he was out there himself? And if you want to claim that he was there, briefly, and he saw Shelley, and then he rushed upstairs to do his dastardly deed, there wasn't enough time.Norwood has also stated some other oddities. Among other things, that a third of those listed as the Society's senior members can not be reached because the Cinque "do not have their e-mail addresses". Or about the fact that Cinque often portray their personal opinions as if they thoroughly discussed among the members, which obviously did not happen.

Every member has given me his email address, Viklund. The problem is that I forgot to add some of them to my address book, and they got lost in the shuffle. However, there are a few members who are old and struggling, and they are definitely not going to be active members. Mark Lane is 88. Gerald McKnight is 90 and suffering with cancer. I am simply honored that they were willing to put their names on our roster. Now you may ask someone why Professor Norwood no involvement in this church? There is of course a good question. I think part of the answer lies in the article I refer to below, that Norwood then wrote a few days ago. Some of the OIC's members seem to have joined the group for a bit obscure conditions. You have not really understood that * everything * that constitute its foundation rests on the absolute conviction that what Cinque come to regard the elks 6, is sacred, and in no way permitted to be questioned. Norwood regard this Oswald innocent, but the position does not rest on Altgens 6. A not uncommon view among conspiracy advocates and I think much more of this group belong to the same category.Some of the reasons for Norwood's hesitancy is exactly those I previously raised here on the blog; witness statements support exclusively to Billy Lovelady, not Oswald, was in the entrance door when the shots rang out. And perhaps most telling of all - Oswald himself claimed that he was inside the building, not outside of it. One may be convinced that Oswald had stood in the door entrance so he would obviously have trumpeted this to the assembled world press, he on several occasions over the weekend, he was interrogated, workshop founded by. The Cinque ignoring these crucial factors are not that Norwood now actually take up this honors him.

What happened with James Norwood, Viklund, is that he simply changed his mind. He definitely was, originally, an advocate of Oswald in the doorway. He even wrote articles about it for the OIC website. First, he became skeptical about the timeline for Altgens photo alteration, and then, he abandoned Oswald in the doorway completely. But, James has got some soul-searching to do because not only does he have to answer for this:

But, he has to address the fact that there is no collage of Lovelady and Doorman that comes remotely close to working, to matching. Furthermore, James has never placed Oswald anywhere else. If he wasn't in the doorway, where was he? And don't tell me the 6th floor because he wasn't there. That is utter nonsense. And Judyth Baker? She avoids both Ralph Cinque and the OIC. Calmest so, Cinque saves rarely pull any punches when it comes to criticizing Baker. She also busy with their homegrown assurance of his own excellence, in one of the seventy Facebook groups and blogs, she now uses.********************The OIC is an abomination. A dysfunctional organization with a dysfunctional management and with a corrupt and wrong message. Hopefully this joke in history is a bizarre bracket in JFK research, and it will be gone pretty soon.

What the OIC is going to be pretty soon, Viklund, is bigger and stronger. You need to understand something: there is no longer any doubt about this. Oswald was definitely the Doorway Man in the Altgens photo. The visual match between Oswald and Doorman is way beyond the threshold of certainty.
And nothing matters more than these images. This is information that goes directly from our eyes to our brains, depending not a bit on anyone's lipflapping. This is all we need. Yet, we do have more. We have Oswald saying that he was "out with Bill Shelley in front." We have his Marine buddy Anthony Botelho identifying him in the Altgens photo. We have the complete elimination of anywhere else but the doorway for Oswald to have been- once you rule out the 6th floor, which you can easily do. Oswald was in the doorway, and there is nowhere else he could have been even theoretically.

Viklund, these images are like the cross used to stop Dracula. And when it comes to fighting, you couldn't win a battle against a Swedish meatball.

I samband med artiklarna kring Staffan Westerberg nämnde jag lite i kring den grupp av "oberoende researchers" som kallar sig "Oswald Innocence Campaign", där Westerberg alltså är medlem - och dessutom refererar till gruppens grundare, Ralph Cinque, som en av sina mentorer inom JFK research. Ralph Cinque, kiropraktor. Grundare av OIC och passionerad gaphals. Egentligen förtjänar den här gruppen och dess grundare ingen uppmärksamhet alls, i synnerhet inte om man är intresserad av mordet på President Kennedy. Det handlar om research på en nivå som är så inkompetent och subjektivt kontaminerad att den kan lämnas utan vidare kommentarer. Dock är det så att Cinque inte endast är inkompetent, han är dessutom det senaste exemplet på en klassisk gaphals som istället för att hävda rationella och välmotiverade argument, hänger sig till diverse hyss, falsarier och personliga missgrepp mot de han argumenterar med som är bortom varje uns av sans och vett. Via bloggar, facebooksidor och annat som dagligen uppdateras skapar Cinque ett fiktivt intresse som vida överstiger vad innehållet i hans budskap ger skäl till. Ett mustigt och aggressivt språkbruk lockar till sig läsare och skapar förmodligen en och annan anhängare till detta spektakel. Westerberg är heller inte den enda svenske deltagaren i debatterna baserade i USA, av det skälet anser jag att det kan vara dags, måhända i förebyggande syfte, att ägna lite energi åt Cinque et al och den cirkus dessa individer lyckats skapa kring de slutsatser de vill förleda andra att instämma i. Altgens 6. Bilden tagen av AP fotografen James "Ike" Altgens. Grunden för OIC's slutsats att det är Lee Oswald, inte Billy Lovelady, som syns i dörrentrén till Texas School Book Depository när Kennedy mördas och därför är oskyldig. Bakgrunden, i korthet: Ralph Cinque tog för cirka tre år sedan kontakt med Professor Jim Fetzer, en i USA välkänd konspirationsteoretiker, inte bara beträffande Kennedymordet. Fetzer står bakom en lång, lång rad av påstådda konspirationer, den senaste i raden är att Paul McCartney - jo Beatlesmedlemmen - inte är McCartney utan har bytts efter att den riktige McCartney dog för decennier sedan. Och nej, jag skämtar inte. Med pukor och trumpeter deklarerade sedan Fetzer att nu hade han minsann fått de bevis som behövdes för att visa att Lee Oswald befann sig i dörrentrén när Kennedy mördades och alltså inte kunde vara skyldig till mordet! Bevisen för detta? Jodå, de bestod nu i att Cinque hade analyserat fotot ovan, som brukar benämnas "Altgens 6", och kommit fram till att fotot blivit manipulerat och att detta var bevis för att det i själva verket var Oswald som befann sig i dörrentrén. Cinque hade kommit fram till att kläderna överensstämmer med de Oswald bar, inte Lovelady. Dessutom hade hade hårlinjen på den person som syns på bilden "klippts från Lovelady" så att likheten inte kunde ifrågasättas. Därefter har sedan Ralph Cinque via olika bloggar och facebookgrupper fullkomligen dränkt dessa forum med allehanda, nya, fantastiska upptäckter av ytterligare förfalskningar och foul play. Dagligen, ofta genom flera långrandiga inlägg, har Cinque "bevisat" hur "de" [they] manipulerat foton, vittnen och annat. Vilka bevisen är, eller vilka "de" är, har däremot inte förklarats. Inte annat, alltså, än att detta är resultat av de analyser som Ralph Cinque ligger bakom. Den pensionerade professorn i kritiskt tänkande, James Henry Fetzer. Nu skulle det dessutom värvas medlemmar. Helst sådana som har någon typ av akademisk bokstavskombination förbunden med sitt namn. Dessa fick snabbt åka i gräddfilen, rakt in i det priviligierade sällskap som kan ståta med titeln "Senior member of the OIC". Andra som värvades var välkända personligheter inom JFK research, samtliga kritiker av Warrenkommissionens slutsatser och övertygade om en konspiration. Därför är det inte heller förvånande att Staffan Westerberg tillhör sällskapet. Som vi sett via nätmagasinet Paragraf och genom ett par inlägg jag skrivit i den här bloggen, är Westerberg, milt uttryckt, en mycket pålitlig konspirationsförespråkare. Och eftersom Jim Fetzer sedan några år innan OIC grundades hade propagerat mycket starkt för Judyth Baker så skulle hon naturligtvis också beredas plats i det namnkunniga sällskapet. Problemet att Cinque inte tror på hennes historia beslöt man hålla tyst om, stridsyxan skulle grävas ner. På så sätt skulle alla bli nöjda och ha friheten att fortsätta de egna eskapaderna som vanligt. Och ingen kunde ju förneka att Baker, trots att hon var kontroversiell lite varstans, också skulle vara ett dragplåster, hon hade ju bland annat en egen fan club via facebook. Så länge inte argumenten på något sätt stod i strid med att Judyth Baker var den hon påstod sig vara, så skulle hon troligen kunna ställa upp på det mesta som OIC hade att erbjuda, gick säkert resonemanget. Bra så! Judyth Vary Baker, som 1999 trädde fram och påstod sig ha varit Lee Oswalds älskarinna 1963. Med Jim Fetzer vid rodret, alltså som sällskapets mest upphöjde och prominente medlem, dess ordförande och med den allestädes närvarande Ralph Cinque kunde inte detta misslyckas. Nu skulle kritikerna övervinnas genom en storm av deltagande i olika diskussionsfora på Internet. Fetzer var redan medlem och Cinque hade inga problem att få inträde i de mest exklusiva researchforumen trots att han i relation till JFK-mordet var en helt okänd kapacitet. Ingen hade någonsin hört talas om denne person i det här sammanhanget och det kunde givetvis betraktas som en fördel om man nu bara förvaltade pundet på rätt sätt? Vinn dem över! Jim Fetzer utnyttjade naturligtvis de kanaler han själv hade tillgång till. Via sin egen podcast, the real deal och genom sin krönikörsstatus vid den kanske mer kända nättidskriften veterans today trummades budskapet ut. Oswald oskyldig! Vi har bevisen! Att kritiska röster i dessa medier aldrig tilläts svara, var inget problem för Jim Fetzer. Han hade ju alltid gjort vad han kunnat för att till varje pris tysta eller svärta ner de som behagade ha andra åsikter än de han själv propagerade för. Att han alltid talar om vikten av free speech visste ju alla att det bara var det vanliga pladdret. Och om Fetzer försökte sprida budskapet så var det absolut ingenting mot den veritabla kaskad av inlägg som Cinque stod för i de forum han närvarade. Tala om passion! Så sakteliga började det dock stå klart att Cinque's argument inte riktigt höll måttet. Vad var egentligen hans kvalifikationer inom fotoanalys? Hade hans analyser vidimerats av professionella fotoanalytiker? I takt med att frågorna blev fler och dessutom obesvarade höjdes nu tonläget. Vad som inledningsvis kunde beskrivas som tveksamhet övergick snabbt till renodlat fördömande av argumenten. Och vad värre var, detta var ju forum som till största delen befolkades av researchers som ju var konspirationsförespråkare, hur i hela världen kunde de vara så kritiska? Här hade ju Fetzer och Cinque serverat dem de bevis för att Oswald var oskyldig så länge letat efter? Så kanske var det oundvikligt, dessa eminenta herrar, Fetzer och Cinque, kastades ut ur flera forum, ett efter ett. Världen är orättvis, de hade ju både bevis och argument! För att ta ett exempel, här är vad administratörerna vid Deep Politics Forum angav som skäl när Fetzer föll för bilan: "This promotion of "Oswald in the doorway" as the smoking gun that proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated interpretation of the available evidence and thus tarnish the efforts of the entire research community. Indeed, why is it that just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"? Världen kan i sanning vara en riktig bitch, det här forumet i fråga består ju dessutom garanterat av endast de mest renodlade konspirationsförespråkare som står att finna? "Våldsamt överdriven tolkning av tillgängliga bevis"? Nåväl, detta avskräckte givetvis vare sig Ralph Cinque eller Jim Fetzer. Vill de inte begripa att de har sanningen framför näsan så är det ju deras problem, tycktes mottot vara. Nu startades nya facebookgrupper, det var bara att ta nya tag. Och här fann Cinque sin oas, vilken tacksamhet! För här behövde han inte längre tampas med de gamla rävar som agnat decennier åt JFK mordet och som trots att de sa sig vara konspirationsorienterade uppträdde som de värsta av fiender! Nej, här var det idel nya fräscha ansikten och åsikter. Inte för att Cinque visste vilka de var eller om de hade någon kunskap om mordet, bara i undantagsfall hade han någonsin hört talas om dessa människor. Men det spelade mindre roll, de flesta var jävligt trevliga och sedan fick han ju faktiskt en massa beröm för väl utförd research! Det tror fan det att Cinque trivdes bättre bland dessa nya förmågor! Nej, nu var det istället några envisa bloggare som vägrade släppa Cinque fri i Internetetern. Varje argument i Cinque's blogg besvarades envist och enträget av bloggare som Joe Backes och Robin Unger, signaturerna Bpete1969 eller Lancelot Uppercut. Och de gav sig inte, trots idoga försök från stackars Ralph genom att hota med både advokater och stämningar. Som det inte var nog med detta; Cinque var nu förvisad till det enda forum han inte portats från - John McAdams alt.assassination.jfk. Alltså det forum där de flesta är övertygade om Oswalds skuld. Som sagt, livet är inte rättvist! Av någon outgrundlig anledning börjar det inte sällan ramla in mail från en anonymous server baserad i Tjeckien till de Cinque debatterar i publika forum och via bloggar med. Mejlen innehåller dock inget annat än prepubertala och oanständiga utfall mot dessa mottagare. Ralph Cinque har givetvis med stor emfas och sedvanlig passion deklarerat att han minsann "inte har ett dugg med dessa mejl att göra och att han går till domstol mot de som hävdar detta". Och trots alla besvikelser så blev vintern och våren 14-15 om möjligt ännu värre. Först detta: Vad som göms i snö kommer upp i tö; till sist orsakade alltså Judyth Baker den avgörande kraschen. Hon blev orsaken till att Fetzer och Cinque efter ett par års misslyckade försök att övertyga omvärlden om OIC's "oundvikliga sanningar", kastade in handduken. Förvånande? Inte alls. Fetzer's påståenden om att Cinque's språkliga piruetter skulle vara anledningen, ter sig både skrattretande och osanna. Var och en som följt debatterna vet att Fetzer är minst lika god kålsupare som Cinque när det avser att använda ett språkbruk som är allt annat än civiliserat. Jim Fetzer ändrar sig aldrig. Skulle han bli tvungen att välja var det en självklarhet att Cinque skulle offras. Fetzer's support för Judyth Baker handlar om betydligt mer generella sammanhang i Fetzer's värld kring hur mordet gick till; där har Baker en given plats till skillnad från Cinque. För Fetzer's del var det dessutom färdigskrivet på Veterans Today. Efter en konflikt med chefredaktören kastades han ut också från denna möjlighet att propagera för, ja inte bara OIC, utan som sagt en lång rad andra konspirationer. Artiklarna finns fortfarande kvar att ta del av för den som till äventyrs är intresserad. Så efter att Ralph Cinque i mars 2015 annonserade att det nu fanns en ny och meriterad ordförande för hans OIC, Professor James Norwood, var det nog få som reagerade när det häromdagen, bara ett par månader senare stod klart att också denne kastat in handduken. Men denna gång var kritiken mot Ralph Cinque ännu mer detaljerad och i synnerhet kring detaljer om Cinque's envishet beträffande Altgens 6: "(2) EYEWITNESS TESTIMONY: In the Warren Commission hearings, seven witnesses identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley’s ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who identified Lovelady guilty of perjury? Were they all mistaken in their recall? Were they all coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of these eyewitnesses ever recanted his/her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who identified Lovelady in the doorway. (3) OSWALD’S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply stating that he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, “I’m just a patsy” or “I emphatically deny these charges.” But he never proclaimed, “I was standing in front of the building at the time of the shooting.” One reporter pointedly asked Oswald the question, “Were you in the building at the time?” It was at that moment, more than any other, that Oswald should have answered loudly and clearly that he was standing out front, if that is where he was at 12:30pm on November 22. Instead, Oswald clearly informed the reporter that he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who stated publicly that he was in the building and not standing on the steps outside." Norwood har också redogjort för en del andra besynnerligheter. Bland annat att en tredjedel av de som anges som sällskapets senior members inte kan nås eftersom Cinque "inte har deras mejladresser". Eller om det faktum att Cinque ofta framställer sina personliga åsikter som om de diskuterats ingående bland medlemmarna, vilket uppenbarligen inte sker. Nu frågar sig kanske någon varför Professor Norwood alls deltog i den här församlingen? Det är förstås en bra fråga. Jag tror att en del av svaret ligger i den artikel jag refererar till nedan, som Norwood alltså författade för några dagar sedan. Somliga av OIC's medlemmar tycks ha gått med i gruppen under lite oklara betingelser. Man har inte riktigt uppfattat att *allt* som utgör dess grund vilar på den absoluta övertygelsen om att vad Cinque kommit fram till beträffande Algens 6, är heligt och inte på något sätt är tillåtet att ifrågasättas. Norwood betraktar således Oswald som oskyldig, men ståndpunkten vilar inte på Altgens 6. En inte ovanlig uppfattning bland konspirationsförespråkare och jag tror att betydligt fler i den här gruppen tillhör samma kategori. Några av skälen till Norwoods tveksamhet är exakt de jag sedan tidigare tagit upp här på bloggen; vittnesuppgifter stöder uteslutande att Billy Lovelady, inte Oswald, befann sig i dörrentrén när skotten föll. Och kanske mest talande av allt - Oswald själv hävdade att han befann sig inne i byggnaden, inte utanför densamma. Man kan vara övertygad om att hade Oswald stått i dörrentrén så skulle han självklart ha basunerat ut detta till den församlade världspress han vid flera tillfällen under helgen han förhördes, vallades förbi. Att Cinque bortser från dessa avgörande faktorer är inte fövånande, att Norwood nu faktiskt tar upp detta, hedrar honom. Och Judyth Baker? Hon undviker både Ralph Cinque och OIC. Lugnast så, Cinque sparar sällan på krutet när det gäller att kritisera Baker. Hon har dessutom fullt upp med sina hemsnickrade försäkringar om sin egen förträfflighet, i någon av det sjuttiotal facebook grupper och bloggar hon numera använder sig av. ******************** OIC är en styggelse. En dysfunktionell organisation med en dysfunktionell ledning och med ett korrumperat och felaktigt budskap. Förhoppningsvis går detta skämt till historien som en bisarr parentes inom JFK-research, och det ganska snart.

Definitions of I samband med artiklarna kring Staffan Westerberg nämnde jag lite i kring den grupp av "oberoende researchers" som kallar sig "Oswald Innocence Campaign", där Westerberg alltså är medlem - och dessutom refererar till gruppens grundare, Ralph Cinque, som en av sina mentorer inom JFK research. Ralph Cinque, kiropraktor. Grundare av OIC och passionerad gaphals. Egentligen förtjänar den här gruppen och dess grundare ingen uppmärksamhet alls, i synnerhet inte om man är intresserad av mordet på President Kennedy. Det handlar om research på en nivå som är så inkompetent och subjektivt kontaminerad att den kan lämnas utan vidare kommentarer. Dock är det så att Cinque inte endast är inkompetent, han är dessutom det senaste exemplet på en klassisk gaphals som istället för att hävda rationella och välmotiverade argument, hänger sig till diverse hyss, falsarier och personliga missgrepp mot de han argumenterar med som är bortom varje uns av sans och vett. Via bloggar, facebooksidor och annat som dagligen uppdateras skapar Cinque ett fiktivt intresse som vida överstiger vad innehållet i hans budskap ger skäl till. Ett mustigt och aggressivt språkbruk lockar till sig läsare och skapar förmodligen en och annan anhängare till detta spektakel. Westerberg är heller inte den enda svenske deltagaren i debatterna baserade i USA, av det skälet anser jag att det kan vara dags, måhända i förebyggande syfte, att ägna lite energi åt Cinque et al och den cirkus dessa individer lyckats skapa kring de slutsatser de vill förleda andra att instämma i. Altgens 6. Bilden tagen av AP fotografen James "Ike" Altgens. Grunden för OIC's slutsats att det är Lee Oswald, inte Billy Lovelady, som syns i dörrentrén till Texas School Book Depository när Kennedy mördas och därför är oskyldig. Bakgrunden, i korthet: Ralph Cinque tog för cirka tre år sedan kontakt med Professor Jim Fetzer, en i USA välkänd konspirationsteoretiker, inte bara beträffande Kennedymordet. Fetzer står bakom en lång, lång rad av påstådda konspirationer, den senaste i raden är att Paul McCartney - jo Beatlesmedlemmen - inte är McCartney utan har bytts efter att den riktige McCartney dog för decennier sedan. Och nej, jag skämtar inte. Med pukor och trumpeter deklarerade sedan Fetzer att nu hade han minsann fått de bevis som behövdes för att visa att Lee Oswald befann sig i dörrentrén när Kennedy mördades och alltså inte kunde vara skyldig till mordet! Bevisen för detta? Jodå, de bestod nu i att Cinque hade analyserat fotot ovan, som brukar benämnas "Altgens 6", och kommit fram till att fotot blivit manipulerat och att detta var bevis för att det i själva verket var Oswald som befann sig i dörrentrén. Cinque hade kommit fram till att kläderna överensstämmer med de Oswald bar, inte Lovelady. Dessutom hade hade hårlinjen på den person som syns på bilden "klippts från Lovelady" så att likheten inte kunde ifrågasättas. Därefter har sedan Ralph Cinque via olika bloggar och facebookgrupper fullkomligen dränkt dessa forum med allehanda, nya, fantastiska upptäckter av ytterligare förfalskningar och foul play. Dagligen, ofta genom flera långrandiga inlägg, har Cinque "bevisat" hur "de" [they] manipulerat foton, vittnen och annat. Vilka bevisen är, eller vilka "de" är, har däremot inte förklarats. Inte annat, alltså, än att detta är resultat av de analyser som Ralph Cinque ligger bakom. Den pensionerade professorn i kritiskt tänkande, James Henry Fetzer. Nu skulle det dessutom värvas medlemmar. Helst sådana som har någon typ av akademisk bokstavskombination förbunden med sitt namn. Dessa fick snabbt åka i gräddfilen, rakt in i det priviligierade sällskap som kan ståta med titeln "Senior member of the OIC". Andra som värvades var välkända personligheter inom JFK research, samtliga kritiker av Warrenkommissionens slutsatser och övertygade om en konspiration. Därför är det inte heller förvånande att Staffan Westerberg tillhör sällskapet. Som vi sett via nätmagasinet Paragraf och genom ett par inlägg jag skrivit i den här bloggen, är Westerberg, milt uttryckt, en mycket pålitlig konspirationsförespråkare. Och eftersom Jim Fetzer sedan några år innan OIC grundades hade propagerat mycket starkt för Judyth Baker så skulle hon naturligtvis också beredas plats i det namnkunniga sällskapet. Problemet att Cinque inte tror på hennes historia beslöt man hålla tyst om, stridsyxan skulle grävas ner. På så sätt skulle alla bli nöjda och ha friheten att fortsätta de egna eskapaderna som vanligt. Och ingen kunde ju förneka att Baker, trots att hon var kontroversiell lite varstans, också skulle vara ett dragplåster, hon hade ju bland annat en egen fan club via facebook. Så länge inte argumenten på något sätt stod i strid med att Judyth Baker var den hon påstod sig vara, så skulle hon troligen kunna ställa upp på det mesta som OIC hade att erbjuda, gick säkert resonemanget. Bra så! Judyth Vary Baker, som 1999 trädde fram och påstod sig ha varit Lee Oswalds älskarinna 1963. Med Jim Fetzer vid rodret, alltså som sällskapets mest upphöjde och prominente medlem, dess ordförande och med den allestädes närvarande Ralph Cinque kunde inte detta misslyckas. Nu skulle kritikerna övervinnas genom en storm av deltagande i olika diskussionsfora på Internet. Fetzer var redan medlem och Cinque hade inga problem att få inträde i de mest exklusiva researchforumen trots att han i relation till JFK-mordet var en helt okänd kapacitet. Ingen hade någonsin hört talas om denne person i det här sammanhanget och det kunde givetvis betraktas som en fördel om man nu bara förvaltade pundet på rätt sätt? Vinn dem över! Jim Fetzer utnyttjade naturligtvis de kanaler han själv hade tillgång till. Via sin egen podcast, the real deal och genom sin krönikörsstatus vid den kanske mer kända nättidskriften veterans today trummades budskapet ut. Oswald oskyldig! Vi har bevisen! Att kritiska röster i dessa medier aldrig tilläts svara, var inget problem för Jim Fetzer. Han hade ju alltid gjort vad han kunnat för att till varje pris tysta eller svärta ner de som behagade ha andra åsikter än de han själv propagerade för. Att han alltid talar om vikten av free speech visste ju alla att det bara var det vanliga pladdret. Och om Fetzer försökte sprida budskapet så var det absolut ingenting mot den veritabla kaskad av inlägg som Cinque stod för i de forum han närvarade. Tala om passion! Så sakteliga började det dock stå klart att Cinque's argument inte riktigt höll måttet. Vad var egentligen hans kvalifikationer inom fotoanalys? Hade hans analyser vidimerats av professionella fotoanalytiker? I takt med att frågorna blev fler och dessutom obesvarade höjdes nu tonläget. Vad som inledningsvis kunde beskrivas som tveksamhet övergick snabbt till renodlat fördömande av argumenten. Och vad värre var, detta var ju forum som till största delen befolkades av researchers som ju var konspirationsförespråkare, hur i hela världen kunde de vara så kritiska? Här hade ju Fetzer och Cinque serverat dem de bevis för att Oswald var oskyldig så länge letat efter? Så kanske var det oundvikligt, dessa eminenta herrar, Fetzer och Cinque, kastades ut ur flera forum, ett efter ett. Världen är orättvis, de hade ju både bevis och argument! För att ta ett exempel, här är vad administratörerna vid Deep Politics Forum angav som skäl när Fetzer föll för bilan: "This promotion of "Oswald in the doorway" as the smoking gun that proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated interpretation of the available evidence and thus tarnish the efforts of the entire research community. Indeed, why is it that just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"? Världen kan i sanning vara en riktig bitch, det här forumet i fråga består ju dessutom garanterat av endast de mest renodlade konspirationsförespråkare som står att finna? "Våldsamt överdriven tolkning av tillgängliga bevis"? Nåväl, detta avskräckte givetvis vare sig Ralph Cinque eller Jim Fetzer. Vill de inte begripa att de har sanningen framför näsan så är det ju deras problem, tycktes mottot vara. Nu startades nya facebookgrupper, det var bara att ta nya tag. Och här fann Cinque sin oas, vilken tacksamhet! För här behövde han inte längre tampas med de gamla rävar som agnat decennier åt JFK mordet och som trots att de sa sig vara konspirationsorienterade uppträdde som de värsta av fiender! Nej, här var det idel nya fräscha ansikten och åsikter. Inte för att Cinque visste vilka de var eller om de hade någon kunskap om mordet, bara i undantagsfall hade han någonsin hört talas om dessa människor. Men det spelade mindre roll, de flesta var jävligt trevliga och sedan fick han ju faktiskt en massa beröm för väl utförd research! Det tror fan det att Cinque trivdes bättre bland dessa nya förmågor! Nej, nu var det istället några envisa bloggare som vägrade släppa Cinque fri i Internetetern. Varje argument i Cinque's blogg besvarades envist och enträget av bloggare som Joe Backes och Robin Unger, signaturerna Bpete1969 eller Lancelot Uppercut. Och de gav sig inte, trots idoga försök från stackars Ralph genom att hota med både advokater och stämningar. Som det inte var nog med detta; Cinque var nu förvisad till det enda forum han inte portats från - John McAdams alt.assassination.jfk. Alltså det forum där de flesta är övertygade om Oswalds skuld. Som sagt, livet är inte rättvist! Av någon outgrundlig anledning börjar det inte sällan ramla in mail från en anonymous server baserad i Tjeckien till de Cinque debatterar i publika forum och via bloggar med. Mejlen innehåller dock inget annat än prepubertala och oanständiga utfall mot dessa mottagare. Ralph Cinque har givetvis med stor emfas och sedvanlig passion deklarerat att han minsann "inte har ett dugg med dessa mejl att göra och att han går till domstol mot de som hävdar detta". Och trots alla besvikelser så blev vintern och våren 14-15 om möjligt ännu värre. Först detta: Vad som göms i snö kommer upp i tö; till sist orsakade alltså Judyth Baker den avgörande kraschen. Hon blev orsaken till att Fetzer och Cinque efter ett par års misslyckade försök att övertyga omvärlden om OIC's "oundvikliga sanningar", kastade in handduken. Förvånande? Inte alls. Fetzer's påståenden om att Cinque's språkliga piruetter skulle vara anledningen, ter sig både skrattretande och osanna. Var och en som följt debatterna vet att Fetzer är minst lika god kålsupare som Cinque när det avser att använda ett språkbruk som är allt annat än civiliserat. Jim Fetzer ändrar sig aldrig. Skulle han bli tvungen att välja var det en självklarhet att Cinque skulle offras. Fetzer's support för Judyth Baker handlar om betydligt mer generella sammanhang i Fetzer's värld kring hur mordet gick till; där har Baker en given plats till skillnad från Cinque. För Fetzer's del var det dessutom färdigskrivet på Veterans Today. Efter en konflikt med chefredaktören kastades han ut också från denna möjlighet att propagera för, ja inte bara OIC, utan som sagt en lång rad andra konspirationer. Artiklarna finns fortfarande kvar att ta del av för den som till äventyrs är intresserad. Så efter att Ralph Cinque i mars 2015 annonserade att det nu fanns en ny och meriterad ordförande för hans OIC, Professor James Norwood, var det nog få som reagerade när det häromdagen, bara ett par månader senare stod klart att också denne kastat in handduken. Men denna gång var kritiken mot Ralph Cinque ännu mer detaljerad och i synnerhet kring detaljer om Cinque's envishet beträffande Altgens 6: "(2) EYEWITNESS TESTIMONY: In the Warren Commission hearings, seven witnesses identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley’s ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who identified Lovelady guilty of perjury? Were they all mistaken in their recall? Were they all coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of these eyewitnesses ever recanted his/her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who identified Lovelady in the doorway. (3) OSWALD’S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply stating that he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, “I’m just a patsy” or “I emphatically deny these charges.” But he never proclaimed, “I was standing in front of the building at the time of the shooting.” One reporter pointedly asked Oswald the question, “Were you in the building at the time?” It was at that moment, more than any other, that Oswald should have answered loudly and clearly that he was standing out front, if that is where he was at 12:30pm on November 22. Instead, Oswald clearly informed the reporter that he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who stated publicly that he was in the building and not standing on the steps outside." Norwood har också redogjort för en del andra besynnerligheter. Bland annat att en tredjedel av de som anges som sällskapets senior members inte kan nås eftersom Cinque "inte har deras mejladresser". Eller om det faktum att Cinque ofta framställer sina personliga åsikter som om de diskuterats ingående bland medlemmarna, vilket uppenbarligen inte sker. Nu frågar sig kanske någon varför Professor Norwood alls deltog i den här församlingen? Det är förstås en bra fråga. Jag tror att en del av svaret ligger i den artikel jag refererar till nedan, som Norwood alltså författade för några dagar sedan. Somliga av OIC's medlemmar tycks ha gått med i gruppen under lite oklara betingelser. Man har inte riktigt uppfattat att *allt* som utgör dess grund vilar på den absoluta övertygelsen om att vad Cinque kommit fram till beträffande Algens 6, är heligt och inte på något sätt är tillåtet att ifrågasättas. Norwood betraktar således Oswald som oskyldig, men ståndpunkten vilar inte på Altgens 6. En inte ovanlig uppfattning bland konspirationsförespråkare och jag tror att betydligt fler i den här gruppen tillhör samma kategori. Några av skälen till Norwoods tveksamhet är exakt de jag sedan tidigare tagit upp här på bloggen; vittnesuppgifter stöder uteslutande att Billy Lovelady, inte Oswald, befann sig i dörrentrén när skotten föll. Och kanske mest talande av allt - Oswald själv hävdade att han befann sig inne i byggnaden, inte utanför densamma. Man kan vara övertygad om att hade Oswald stått i dörrentrén så skulle han självklart ha basunerat ut detta till den församlade världspress han vid flera tillfällen under helgen han förhördes, vallades förbi. Att Cinque bortser från dessa avgörande faktorer är inte fövånande, att Norwood nu faktiskt tar upp detta, hedrar honom. Och Judyth Baker? Hon undviker både Ralph Cinque och OIC. Lugnast så, Cinque sparar sällan på krutet när det gäller att kritisera Baker. Hon har dessutom fullt upp med sina hemsnickrade försäkringar om sin egen förträfflighet, i någon av det sjuttiotal facebook grupper och bloggar hon numera använder sig av. ******************** OIC är en styggelse. En dysfunktionell organisation med en dysfunktionell ledning och med ett korrumperat och felaktigt budskap. Förhoppningsvis går detta skämt till historien som en bisarr parentes inom JFK-research, och det ganska snart.

Synonyms of I samband med artiklarna kring Staffan Westerberg nämnde jag lite i kring den grupp av "oberoende researchers" som kallar sig "Oswald Innocence Campaign", där Westerberg alltså är medlem - och dessutom refererar till gruppens grundare, Ralph Cinque, som en av sina mentorer inom JFK research. Ralph Cinque, kiropraktor. Grundare av OIC och passionerad gaphals. Egentligen förtjänar den här gruppen och dess grundare ingen uppmärksamhet alls, i synnerhet inte om man är intresserad av mordet på President Kennedy. Det handlar om research på en nivå som är så inkompetent och subjektivt kontaminerad att den kan lämnas utan vidare kommentarer. Dock är det så att Cinque inte endast är inkompetent, han är dessutom det senaste exemplet på en klassisk gaphals som istället för att hävda rationella och välmotiverade argument, hänger sig till diverse hyss, falsarier och personliga missgrepp mot de han argumenterar med som är bortom varje uns av sans och vett. Via bloggar, facebooksidor och annat som dagligen uppdateras skapar Cinque ett fiktivt intresse som vida överstiger vad innehållet i hans budskap ger skäl till. Ett mustigt och aggressivt språkbruk lockar till sig läsare och skapar förmodligen en och annan anhängare till detta spektakel. Westerberg är heller inte den enda svenske deltagaren i debatterna baserade i USA, av det skälet anser jag att det kan vara dags, måhända i förebyggande syfte, att ägna lite energi åt Cinque et al och den cirkus dessa individer lyckats skapa kring de slutsatser de vill förleda andra att instämma i. Altgens 6. Bilden tagen av AP fotografen James "Ike" Altgens. Grunden för OIC's slutsats att det är Lee Oswald, inte Billy Lovelady, som syns i dörrentrén till Texas School Book Depository när Kennedy mördas och därför är oskyldig. Bakgrunden, i korthet: Ralph Cinque tog för cirka tre år sedan kontakt med Professor Jim Fetzer, en i USA välkänd konspirationsteoretiker, inte bara beträffande Kennedymordet. Fetzer står bakom en lång, lång rad av påstådda konspirationer, den senaste i raden är att Paul McCartney - jo Beatlesmedlemmen - inte är McCartney utan har bytts efter att den riktige McCartney dog för decennier sedan. Och nej, jag skämtar inte. Med pukor och trumpeter deklarerade sedan Fetzer att nu hade han minsann fått de bevis som behövdes för att visa att Lee Oswald befann sig i dörrentrén när Kennedy mördades och alltså inte kunde vara skyldig till mordet! Bevisen för detta? Jodå, de bestod nu i att Cinque hade analyserat fotot ovan, som brukar benämnas "Altgens 6", och kommit fram till att fotot blivit manipulerat och att detta var bevis för att det i själva verket var Oswald som befann sig i dörrentrén. Cinque hade kommit fram till att kläderna överensstämmer med de Oswald bar, inte Lovelady. Dessutom hade hade hårlinjen på den person som syns på bilden "klippts från Lovelady" så att likheten inte kunde ifrågasättas. Därefter har sedan Ralph Cinque via olika bloggar och facebookgrupper fullkomligen dränkt dessa forum med allehanda, nya, fantastiska upptäckter av ytterligare förfalskningar och foul play. Dagligen, ofta genom flera långrandiga inlägg, har Cinque "bevisat" hur "de" [they] manipulerat foton, vittnen och annat. Vilka bevisen är, eller vilka "de" är, har däremot inte förklarats. Inte annat, alltså, än att detta är resultat av de analyser som Ralph Cinque ligger bakom. Den pensionerade professorn i kritiskt tänkande, James Henry Fetzer. Nu skulle det dessutom värvas medlemmar. Helst sådana som har någon typ av akademisk bokstavskombination förbunden med sitt namn. Dessa fick snabbt åka i gräddfilen, rakt in i det priviligierade sällskap som kan ståta med titeln "Senior member of the OIC". Andra som värvades var välkända personligheter inom JFK research, samtliga kritiker av Warrenkommissionens slutsatser och övertygade om en konspiration. Därför är det inte heller förvånande att Staffan Westerberg tillhör sällskapet. Som vi sett via nätmagasinet Paragraf och genom ett par inlägg jag skrivit i den här bloggen, är Westerberg, milt uttryckt, en mycket pålitlig konspirationsförespråkare. Och eftersom Jim Fetzer sedan några år innan OIC grundades hade propagerat mycket starkt för Judyth Baker så skulle hon naturligtvis också beredas plats i det namnkunniga sällskapet. Problemet att Cinque inte tror på hennes historia beslöt man hålla tyst om, stridsyxan skulle grävas ner. På så sätt skulle alla bli nöjda och ha friheten att fortsätta de egna eskapaderna som vanligt. Och ingen kunde ju förneka att Baker, trots att hon var kontroversiell lite varstans, också skulle vara ett dragplåster, hon hade ju bland annat en egen fan club via facebook. Så länge inte argumenten på något sätt stod i strid med att Judyth Baker var den hon påstod sig vara, så skulle hon troligen kunna ställa upp på det mesta som OIC hade att erbjuda, gick säkert resonemanget. Bra så! Judyth Vary Baker, som 1999 trädde fram och påstod sig ha varit Lee Oswalds älskarinna 1963. Med Jim Fetzer vid rodret, alltså som sällskapets mest upphöjde och prominente medlem, dess ordförande och med den allestädes närvarande Ralph Cinque kunde inte detta misslyckas. Nu skulle kritikerna övervinnas genom en storm av deltagande i olika diskussionsfora på Internet. Fetzer var redan medlem och Cinque hade inga problem att få inträde i de mest exklusiva researchforumen trots att han i relation till JFK-mordet var en helt okänd kapacitet. Ingen hade någonsin hört talas om denne person i det här sammanhanget och det kunde givetvis betraktas som en fördel om man nu bara förvaltade pundet på rätt sätt? Vinn dem över! Jim Fetzer utnyttjade naturligtvis de kanaler han själv hade tillgång till. Via sin egen podcast, the real deal och genom sin krönikörsstatus vid den kanske mer kända nättidskriften veterans today trummades budskapet ut. Oswald oskyldig! Vi har bevisen! Att kritiska röster i dessa medier aldrig tilläts svara, var inget problem för Jim Fetzer. Han hade ju alltid gjort vad han kunnat för att till varje pris tysta eller svärta ner de som behagade ha andra åsikter än de han själv propagerade för. Att han alltid talar om vikten av free speech visste ju alla att det bara var det vanliga pladdret. Och om Fetzer försökte sprida budskapet så var det absolut ingenting mot den veritabla kaskad av inlägg som Cinque stod för i de forum han närvarade. Tala om passion! Så sakteliga började det dock stå klart att Cinque's argument inte riktigt höll måttet. Vad var egentligen hans kvalifikationer inom fotoanalys? Hade hans analyser vidimerats av professionella fotoanalytiker? I takt med att frågorna blev fler och dessutom obesvarade höjdes nu tonläget. Vad som inledningsvis kunde beskrivas som tveksamhet övergick snabbt till renodlat fördömande av argumenten. Och vad värre var, detta var ju forum som till största delen befolkades av researchers som ju var konspirationsförespråkare, hur i hela världen kunde de vara så kritiska? Här hade ju Fetzer och Cinque serverat dem de bevis för att Oswald var oskyldig så länge letat efter? Så kanske var det oundvikligt, dessa eminenta herrar, Fetzer och Cinque, kastades ut ur flera forum, ett efter ett. Världen är orättvis, de hade ju både bevis och argument! För att ta ett exempel, här är vad administratörerna vid Deep Politics Forum angav som skäl när Fetzer föll för bilan: "This promotion of "Oswald in the doorway" as the smoking gun that proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated interpretation of the available evidence and thus tarnish the efforts of the entire research community. Indeed, why is it that just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"? Världen kan i sanning vara en riktig bitch, det här forumet i fråga består ju dessutom garanterat av endast de mest renodlade konspirationsförespråkare som står att finna? "Våldsamt överdriven tolkning av tillgängliga bevis"? Nåväl, detta avskräckte givetvis vare sig Ralph Cinque eller Jim Fetzer. Vill de inte begripa att de har sanningen framför näsan så är det ju deras problem, tycktes mottot vara. Nu startades nya facebookgrupper, det var bara att ta nya tag. Och här fann Cinque sin oas, vilken tacksamhet! För här behövde han inte längre tampas med de gamla rävar som agnat decennier åt JFK mordet och som trots att de sa sig vara konspirationsorienterade uppträdde som de värsta av fiender! Nej, här var det idel nya fräscha ansikten och åsikter. Inte för att Cinque visste vilka de var eller om de hade någon kunskap om mordet, bara i undantagsfall hade han någonsin hört talas om dessa människor. Men det spelade mindre roll, de flesta var jävligt trevliga och sedan fick han ju faktiskt en massa beröm för väl utförd research! Det tror fan det att Cinque trivdes bättre bland dessa nya förmågor! Nej, nu var det istället några envisa bloggare som vägrade släppa Cinque fri i Internetetern. Varje argument i Cinque's blogg besvarades envist och enträget av bloggare som Joe Backes och Robin Unger, signaturerna Bpete1969 eller Lancelot Uppercut. Och de gav sig inte, trots idoga försök från stackars Ralph genom att hota med både advokater och stämningar. Som det inte var nog med detta; Cinque var nu förvisad till det enda forum han inte portats från - John McAdams alt.assassination.jfk. Alltså det forum där de flesta är övertygade om Oswalds skuld. Som sagt, livet är inte rättvist! Av någon outgrundlig anledning börjar det inte sällan ramla in mail från en anonymous server baserad i Tjeckien till de Cinque debatterar i publika forum och via bloggar med. Mejlen innehåller dock inget annat än prepubertala och oanständiga utfall mot dessa mottagare. Ralph Cinque har givetvis med stor emfas och sedvanlig passion deklarerat att han minsann "inte har ett dugg med dessa mejl att göra och att han går till domstol mot de som hävdar detta". Och trots alla besvikelser så blev vintern och våren 14-15 om möjligt ännu värre. Först detta: Vad som göms i snö kommer upp i tö; till sist orsakade alltså Judyth Baker den avgörande kraschen. Hon blev orsaken till att Fetzer och Cinque efter ett par års misslyckade försök att övertyga omvärlden om OIC's "oundvikliga sanningar", kastade in handduken. Förvånande? Inte alls. Fetzer's påståenden om att Cinque's språkliga piruetter skulle vara anledningen, ter sig både skrattretande och osanna. Var och en som följt debatterna vet att Fetzer är minst lika god kålsupare som Cinque när det avser att använda ett språkbruk som är allt annat än civiliserat. Jim Fetzer ändrar sig aldrig. Skulle han bli tvungen att välja var det en självklarhet att Cinque skulle offras. Fetzer's support för Judyth Baker handlar om betydligt mer generella sammanhang i Fetzer's värld kring hur mordet gick till; där har Baker en given plats till skillnad från Cinque. För Fetzer's del var det dessutom färdigskrivet på Veterans Today. Efter en konflikt med chefredaktören kastades han ut också från denna möjlighet att propagera för, ja inte bara OIC, utan som sagt en lång rad andra konspirationer. Artiklarna finns fortfarande kvar att ta del av för den som till äventyrs är intresserad. Så efter att Ralph Cinque i mars 2015 annonserade att det nu fanns en ny och meriterad ordförande för hans OIC, Professor James Norwood, var det nog få som reagerade när det häromdagen, bara ett par månader senare stod klart att också denne kastat in handduken. Men denna gång var kritiken mot Ralph Cinque ännu mer detaljerad och i synnerhet kring detaljer om Cinque's envishet beträffande Altgens 6: "(2) EYEWITNESS TESTIMONY: In the Warren Commission hearings, seven witnesses identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley’s ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who identified Lovelady guilty of perjury? Were they all mistaken in their recall? Were they all coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of these eyewitnesses ever recanted his/her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who identified Lovelady in the doorway. (3) OSWALD’S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply stating that he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, “I’m just a patsy” or “I emphatically deny these charges.” But he never proclaimed, “I was standing in front of the building at the time of the shooting.” One reporter pointedly asked Oswald the question, “Were you in the building at the time?” It was at that moment, more than any other, that Oswald should have answered loudly and clearly that he was standing out front, if that is where he was at 12:30pm on November 22. Instead, Oswald clearly informed the reporter that he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who stated publicly that he was in the building and not standing on the steps outside." Norwood har också redogjort för en del andra besynnerligheter. Bland annat att en tredjedel av de som anges som sällskapets senior members inte kan nås eftersom Cinque "inte har deras mejladresser". Eller om det faktum att Cinque ofta framställer sina personliga åsikter som om de diskuterats ingående bland medlemmarna, vilket uppenbarligen inte sker. Nu frågar sig kanske någon varför Professor Norwood alls deltog i den här församlingen? Det är förstås en bra fråga. Jag tror att en del av svaret ligger i den artikel jag refererar till nedan, som Norwood alltså författade för några dagar sedan. Somliga av OIC's medlemmar tycks ha gått med i gruppen under lite oklara betingelser. Man har inte riktigt uppfattat att *allt* som utgör dess grund vilar på den absoluta övertygelsen om att vad Cinque kommit fram till beträffande Algens 6, är heligt och inte på något sätt är tillåtet att ifrågasättas. Norwood betraktar således Oswald som oskyldig, men ståndpunkten vilar inte på Altgens 6. En inte ovanlig uppfattning bland konspirationsförespråkare och jag tror att betydligt fler i den här gruppen tillhör samma kategori. Några av skälen till Norwoods tveksamhet är exakt de jag sedan tidigare tagit upp här på bloggen; vittnesuppgifter stöder uteslutande att Billy Lovelady, inte Oswald, befann sig i dörrentrén när skotten föll. Och kanske mest talande av allt - Oswald själv hävdade att han befann sig inne i byggnaden, inte utanför densamma. Man kan vara övertygad om att hade Oswald stått i dörrentrén så skulle han självklart ha basunerat ut detta till den församlade världspress han vid flera tillfällen under helgen han förhördes, vallades förbi. Att Cinque bortser från dessa avgörande faktorer är inte fövånande, att Norwood nu faktiskt tar upp detta, hedrar honom. Och Judyth Baker? Hon undviker både Ralph Cinque och OIC. Lugnast så, Cinque sparar sällan på krutet när det gäller att kritisera Baker. Hon har dessutom fullt upp med sina hemsnickrade försäkringar om sin egen förträfflighet, i någon av det sjuttiotal facebook grupper och bloggar hon numera använder sig av. ******************** OIC är en styggelse. En dysfunktionell organisation med en dysfunktionell ledning och med ett korrumperat och felaktigt budskap. Förhoppningsvis går detta skämt till historien som en bisarr parentes inom JFK-research, och det ganska snart.

Examples of I samband med artiklarna kring Staffan Westerberg nämnde jag lite i kring den grupp av "oberoende researchers" som kallar sig "Oswald Innocence Campaign", där Westerberg alltså är medlem - och dessutom refererar till gruppens grundare, Ralph Cinque, som en av sina mentorer inom JFK research. Ralph Cinque, kiropraktor. Grundare av OIC och passionerad gaphals. Egentligen förtjänar den här gruppen och dess grundare ingen uppmärksamhet alls, i synnerhet inte om man är intresserad av mordet på President Kennedy. Det handlar om research på en nivå som är så inkompetent och subjektivt kontaminerad att den kan lämnas utan vidare kommentarer. Dock är det så att Cinque inte endast är inkompetent, han är dessutom det senaste exemplet på en klassisk gaphals som istället för att hävda rationella och välmotiverade argument, hänger sig till diverse hyss, falsarier och personliga missgrepp mot de han argumenterar med som är bortom varje uns av sans och vett. Via bloggar, facebooksidor och annat som dagligen uppdateras skapar Cinque ett fiktivt intresse som vida överstiger vad innehållet i hans budskap ger skäl till. Ett mustigt och aggressivt språkbruk lockar till sig läsare och skapar förmodligen en och annan anhängare till detta spektakel. Westerberg är heller inte den enda svenske deltagaren i debatterna baserade i USA, av det skälet anser jag att det kan vara dags, måhända i förebyggande syfte, att ägna lite energi åt Cinque et al och den cirkus dessa individer lyckats skapa kring de slutsatser de vill förleda andra att instämma i. Altgens 6. Bilden tagen av AP fotografen James "Ike" Altgens. Grunden för OIC's slutsats att det är Lee Oswald, inte Billy Lovelady, som syns i dörrentrén till Texas School Book Depository när Kennedy mördas och därför är oskyldig. Bakgrunden, i korthet: Ralph Cinque tog för cirka tre år sedan kontakt med Professor Jim Fetzer, en i USA välkänd konspirationsteoretiker, inte bara beträffande Kennedymordet. Fetzer står bakom en lång, lång rad av påstådda konspirationer, den senaste i raden är att Paul McCartney - jo Beatlesmedlemmen - inte är McCartney utan har bytts efter att den riktige McCartney dog för decennier sedan. Och nej, jag skämtar inte. Med pukor och trumpeter deklarerade sedan Fetzer att nu hade han minsann fått de bevis som behövdes för att visa att Lee Oswald befann sig i dörrentrén när Kennedy mördades och alltså inte kunde vara skyldig till mordet! Bevisen för detta? Jodå, de bestod nu i att Cinque hade analyserat fotot ovan, som brukar benämnas "Altgens 6", och kommit fram till att fotot blivit manipulerat och att detta var bevis för att det i själva verket var Oswald som befann sig i dörrentrén. Cinque hade kommit fram till att kläderna överensstämmer med de Oswald bar, inte Lovelady. Dessutom hade hade hårlinjen på den person som syns på bilden "klippts från Lovelady" så att likheten inte kunde ifrågasättas. Därefter har sedan Ralph Cinque via olika bloggar och facebookgrupper fullkomligen dränkt dessa forum med allehanda, nya, fantastiska upptäckter av ytterligare förfalskningar och foul play. Dagligen, ofta genom flera långrandiga inlägg, har Cinque "bevisat" hur "de" [they] manipulerat foton, vittnen och annat. Vilka bevisen är, eller vilka "de" är, har däremot inte förklarats. Inte annat, alltså, än att detta är resultat av de analyser som Ralph Cinque ligger bakom. Den pensionerade professorn i kritiskt tänkande, James Henry Fetzer. Nu skulle det dessutom värvas medlemmar. Helst sådana som har någon typ av akademisk bokstavskombination förbunden med sitt namn. Dessa fick snabbt åka i gräddfilen, rakt in i det priviligierade sällskap som kan ståta med titeln "Senior member of the OIC". Andra som värvades var välkända personligheter inom JFK research, samtliga kritiker av Warrenkommissionens slutsatser och övertygade om en konspiration. Därför är det inte heller förvånande att Staffan Westerberg tillhör sällskapet. Som vi sett via nätmagasinet Paragraf och genom ett par inlägg jag skrivit i den här bloggen, är Westerberg, milt uttryckt, en mycket pålitlig konspirationsförespråkare. Och eftersom Jim Fetzer sedan några år innan OIC grundades hade propagerat mycket starkt för Judyth Baker så skulle hon naturligtvis också beredas plats i det namnkunniga sällskapet. Problemet att Cinque inte tror på hennes historia beslöt man hålla tyst om, stridsyxan skulle grävas ner. På så sätt skulle alla bli nöjda och ha friheten att fortsätta de egna eskapaderna som vanligt. Och ingen kunde ju förneka att Baker, trots att hon var kontroversiell lite varstans, också skulle vara ett dragplåster, hon hade ju bland annat en egen fan club via facebook. Så länge inte argumenten på något sätt stod i strid med att Judyth Baker var den hon påstod sig vara, så skulle hon troligen kunna ställa upp på det mesta som OIC hade att erbjuda, gick säkert resonemanget. Bra så! Judyth Vary Baker, som 1999 trädde fram och påstod sig ha varit Lee Oswalds älskarinna 1963. Med Jim Fetzer vid rodret, alltså som sällskapets mest upphöjde och prominente medlem, dess ordförande och med den allestädes närvarande Ralph Cinque kunde inte detta misslyckas. Nu skulle kritikerna övervinnas genom en storm av deltagande i olika diskussionsfora på Internet. Fetzer var redan medlem och Cinque hade inga problem att få inträde i de mest exklusiva researchforumen trots att han i relation till JFK-mordet var en helt okänd kapacitet. Ingen hade någonsin hört talas om denne person i det här sammanhanget och det kunde givetvis betraktas som en fördel om man nu bara förvaltade pundet på rätt sätt? Vinn dem över! Jim Fetzer utnyttjade naturligtvis de kanaler han själv hade tillgång till. Via sin egen podcast, the real deal och genom sin krönikörsstatus vid den kanske mer kända nättidskriften veterans today trummades budskapet ut. Oswald oskyldig! Vi har bevisen! Att kritiska röster i dessa medier aldrig tilläts svara, var inget problem för Jim Fetzer. Han hade ju alltid gjort vad han kunnat för att till varje pris tysta eller svärta ner de som behagade ha andra åsikter än de han själv propagerade för. Att han alltid talar om vikten av free speech visste ju alla att det bara var det vanliga pladdret. Och om Fetzer försökte sprida budskapet så var det absolut ingenting mot den veritabla kaskad av inlägg som Cinque stod för i de forum han närvarade. Tala om passion! Så sakteliga började det dock stå klart att Cinque's argument inte riktigt höll måttet. Vad var egentligen hans kvalifikationer inom fotoanalys? Hade hans analyser vidimerats av professionella fotoanalytiker? I takt med att frågorna blev fler och dessutom obesvarade höjdes nu tonläget. Vad som inledningsvis kunde beskrivas som tveksamhet övergick snabbt till renodlat fördömande av argumenten. Och vad värre var, detta var ju forum som till största delen befolkades av researchers som ju var konspirationsförespråkare, hur i hela världen kunde de vara så kritiska? Här hade ju Fetzer och Cinque serverat dem de bevis för att Oswald var oskyldig så länge letat efter? Så kanske var det oundvikligt, dessa eminenta herrar, Fetzer och Cinque, kastades ut ur flera forum, ett efter ett. Världen är orättvis, de hade ju både bevis och argument! För att ta ett exempel, här är vad administratörerna vid Deep Politics Forum angav som skäl när Fetzer föll för bilan: "This promotion of "Oswald in the doorway" as the smoking gun that proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated interpretation of the available evidence and thus tarnish the efforts of the entire research community. Indeed, why is it that just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"? Världen kan i sanning vara en riktig bitch, det här forumet i fråga består ju dessutom garanterat av endast de mest renodlade konspirationsförespråkare som står att finna? "Våldsamt överdriven tolkning av tillgängliga bevis"? Nåväl, detta avskräckte givetvis vare sig Ralph Cinque eller Jim Fetzer. Vill de inte begripa att de har sanningen framför näsan så är det ju deras problem, tycktes mottot vara. Nu startades nya facebookgrupper, det var bara att ta nya tag. Och här fann Cinque sin oas, vilken tacksamhet! För här behövde han inte längre tampas med de gamla rävar som agnat decennier åt JFK mordet och som trots att de sa sig vara konspirationsorienterade uppträdde som de värsta av fiender! Nej, här var det idel nya fräscha ansikten och åsikter. Inte för att Cinque visste vilka de var eller om de hade någon kunskap om mordet, bara i undantagsfall hade han någonsin hört talas om dessa människor. Men det spelade mindre roll, de flesta var jävligt trevliga och sedan fick han ju faktiskt en massa beröm för väl utförd research! Det tror fan det att Cinque trivdes bättre bland dessa nya förmågor! Nej, nu var det istället några envisa bloggare som vägrade släppa Cinque fri i Internetetern. Varje argument i Cinque's blogg besvarades envist och enträget av bloggare som Joe Backes och Robin Unger, signaturerna Bpete1969 eller Lancelot Uppercut. Och de gav sig inte, trots idoga försök från stackars Ralph genom att hota med både advokater och stämningar. Som det inte var nog med detta; Cinque var nu förvisad till det enda forum han inte portats från - John McAdams alt.assassination.jfk. Alltså det forum där de flesta är övertygade om Oswalds skuld. Som sagt, livet är inte rättvist! Av någon outgrundlig anledning börjar det inte sällan ramla in mail från en anonymous server baserad i Tjeckien till de Cinque debatterar i publika forum och via bloggar med. Mejlen innehåller dock inget annat än prepubertala och oanständiga utfall mot dessa mottagare. Ralph Cinque har givetvis med stor emfas och sedvanlig passion deklarerat att han minsann "inte har ett dugg med dessa mejl att göra och att han går till domstol mot de som hävdar detta". Och trots alla besvikelser så blev vintern och våren 14-15 om möjligt ännu värre. Först detta: Vad som göms i snö kommer upp i tö; till sist orsakade alltså Judyth Baker den avgörande kraschen. Hon blev orsaken till att Fetzer och Cinque efter ett par års misslyckade försök att övertyga omvärlden om OIC's "oundvikliga sanningar", kastade in handduken. Förvånande? Inte alls. Fetzer's påståenden om att Cinque's språkliga piruetter skulle vara anledningen, ter sig både skrattretande och osanna. Var och en som följt debatterna vet att Fetzer är minst lika god kålsupare som Cinque när det avser att använda ett språkbruk som är allt annat än civiliserat. Jim Fetzer ändrar sig aldrig. Skulle han bli tvungen att välja var det en självklarhet att Cinque skulle offras. Fetzer's support för Judyth Baker handlar om betydligt mer generella sammanhang i Fetzer's värld kring hur mordet gick till; där har Baker en given plats till skillnad från Cinque. För Fetzer's del var det dessutom färdigskrivet på Veterans Today. Efter en konflikt med chefredaktören kastades han ut också från denna möjlighet att propagera för, ja inte bara OIC, utan som sagt en lång rad andra konspirationer. Artiklarna finns fortfarande kvar att ta del av för den som till äventyrs är intresserad. Så efter att Ralph Cinque i mars 2015 annonserade att det nu fanns en ny och meriterad ordförande för hans OIC, Professor James Norwood, var det nog få som reagerade när det häromdagen, bara ett par månader senare stod klart att också denne kastat in handduken. Men denna gång var kritiken mot Ralph Cinque ännu mer detaljerad och i synnerhet kring detaljer om Cinque's envishet beträffande Altgens 6: "(2) EYEWITNESS TESTIMONY: In the Warren Commission hearings, seven witnesses identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley’s ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who identified Lovelady guilty of perjury? Were they all mistaken in their recall? Were they all coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of these eyewitnesses ever recanted his/her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who identified Lovelady in the doorway. (3) OSWALD’S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply stating that he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, “I’m just a patsy” or “I emphatically deny these charges.” But he never proclaimed, “I was standing in front of the building at the time of the shooting.” One reporter pointedly asked Oswald the question, “Were you in the building at the time?” It was at that moment, more than any other, that Oswald should have answered loudly and clearly that he was standing out front, if that is where he was at 12:30pm on November 22. Instead, Oswald clearly informed the reporter that he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who stated publicly that he was in the building and not standing on the steps outside." Norwood har också redogjort för en del andra besynnerligheter. Bland annat att en tredjedel av de som anges som sällskapets senior members inte kan nås eftersom Cinque "inte har deras mejladresser". Eller om det faktum att Cinque ofta framställer sina personliga åsikter som om de diskuterats ingående bland medlemmarna, vilket uppenbarligen inte sker. Nu frågar sig kanske någon varför Professor Norwood alls deltog i den här församlingen? Det är förstås en bra fråga. Jag tror att en del av svaret ligger i den artikel jag refererar till nedan, som Norwood alltså författade för några dagar sedan. Somliga av OIC's medlemmar tycks ha gått med i gruppen under lite oklara betingelser. Man har inte riktigt uppfattat att *allt* som utgör dess grund vilar på den absoluta övertygelsen om att vad Cinque kommit fram till beträffande Algens 6, är heligt och inte på något sätt är tillåtet att ifrågasättas. Norwood betraktar således Oswald som oskyldig, men ståndpunkten vilar inte på Altgens 6. En inte ovanlig uppfattning bland konspirationsförespråkare och jag tror att betydligt fler i den här gruppen tillhör samma kategori. Några av skälen till Norwoods tveksamhet är exakt de jag sedan tidigare tagit upp här på bloggen; vittnesuppgifter stöder uteslutande att Billy Lovelady, inte Oswald, befann sig i dörrentrén när skotten föll. Och kanske mest talande av allt - Oswald själv hävdade att han befann sig inne i byggnaden, inte utanför densamma. Man kan vara övertygad om att hade Oswald stått i dörrentrén så skulle han självklart ha basunerat ut detta till den församlade världspress han vid flera tillfällen under helgen han förhördes, vallades förbi. Att Cinque bortser från dessa avgörande faktorer är inte fövånande, att Norwood nu faktiskt tar upp detta, hedrar honom. Och Judyth Baker? Hon undviker både Ralph Cinque och OIC. Lugnast så, Cinque sparar sällan på krutet när det gäller att kritisera Baker. Hon har dessutom fullt upp med sina hemsnickrade försäkringar om sin egen förträfflighet, i någon av det sjuttiotal facebook grupper och bloggar hon numera använder sig av. ******************** OIC är en styggelse. En dysfunktionell organisation med en dysfunktionell ledning och med ett korrumperat och felaktigt budskap. Förhoppningsvis går detta skämt till historien som en bisarr parentes inom JFK-research, och det ganska snart.

Translations of I samband med artiklarna kring Staffan Westerberg nämnde jag lite i kring den grupp av "oberoende researchers" som kallar sig "Oswald Innocence Campaign", där Westerberg alltså är medlem - och dessutom refererar till gruppens grundare, Ralph Cinque, som en av sina mentorer inom JFK research. Ralph Cinque, kiropraktor. Grundare av OIC och passionerad gaphals. Egentligen förtjänar den här gruppen och dess grundare ingen uppmärksamhet alls, i synnerhet inte om man är intresserad av mordet på President Kennedy. Det handlar om research på en nivå som är så inkompetent och subjektivt kontaminerad att den kan lämnas utan vidare kommentarer. Dock är det så att Cinque inte endast är inkompetent, han är dessutom det senaste exemplet på en klassisk gaphals som istället för att hävda rationella och välmotiverade argument, hänger sig till diverse hyss, falsarier och personliga missgrepp mot de han argumenterar med som är bortom varje uns av sans och vett. Via bloggar, facebooksidor och annat som dagligen uppdateras skapar Cinque ett fiktivt intresse som vida överstiger vad innehållet i hans budskap ger skäl till. Ett mustigt och aggressivt språkbruk lockar till sig läsare och skapar förmodligen en och annan anhängare till detta spektakel. Westerberg är heller inte den enda svenske deltagaren i debatterna baserade i USA, av det skälet anser jag att det kan vara dags, måhända i förebyggande syfte, att ägna lite energi åt Cinque et al och den cirkus dessa individer lyckats skapa kring de slutsatser de vill förleda andra att instämma i. Altgens 6. Bilden tagen av AP fotografen James "Ike" Altgens. Grunden för OIC's slutsats att det är Lee Oswald, inte Billy Lovelady, som syns i dörrentrén till Texas School Book Depository när Kennedy mördas och därför är oskyldig. Bakgrunden, i korthet: Ralph Cinque tog för cirka tre år sedan kontakt med Professor Jim Fetzer, en i USA välkänd konspirationsteoretiker, inte bara beträffande Kennedymordet. Fetzer står bakom en lång, lång rad av påstådda konspirationer, den senaste i raden är att Paul McCartney - jo Beatlesmedlemmen - inte är McCartney utan har bytts efter att den riktige McCartney dog för decennier sedan. Och nej, jag skämtar inte. Med pukor och trumpeter deklarerade sedan Fetzer att nu hade han minsann fått de bevis som behövdes för att visa att Lee Oswald befann sig i dörrentrén när Kennedy mördades och alltså inte kunde vara skyldig till mordet! Bevisen för detta? Jodå, de bestod nu i att Cinque hade analyserat fotot ovan, som brukar benämnas "Altgens 6", och kommit fram till att fotot blivit manipulerat och att detta var bevis för att det i själva verket var Oswald som befann sig i dörrentrén. Cinque hade kommit fram till att kläderna överensstämmer med de Oswald bar, inte Lovelady. Dessutom hade hade hårlinjen på den person som syns på bilden "klippts från Lovelady" så att likheten inte kunde ifrågasättas. Därefter har sedan Ralph Cinque via olika bloggar och facebookgrupper fullkomligen dränkt dessa forum med allehanda, nya, fantastiska upptäckter av ytterligare förfalskningar och foul play. Dagligen, ofta genom flera långrandiga inlägg, har Cinque "bevisat" hur "de" [they] manipulerat foton, vittnen och annat. Vilka bevisen är, eller vilka "de" är, har däremot inte förklarats. Inte annat, alltså, än att detta är resultat av de analyser som Ralph Cinque ligger bakom. Den pensionerade professorn i kritiskt tänkande, James Henry Fetzer. Nu skulle det dessutom värvas medlemmar. Helst sådana som har någon typ av akademisk bokstavskombination förbunden med sitt namn. Dessa fick snabbt åka i gräddfilen, rakt in i det priviligierade sällskap som kan ståta med titeln "Senior member of the OIC". Andra som värvades var välkända personligheter inom JFK research, samtliga kritiker av Warrenkommissionens slutsatser och övertygade om en konspiration. Därför är det inte heller förvånande att Staffan Westerberg tillhör sällskapet. Som vi sett via nätmagasinet Paragraf och genom ett par inlägg jag skrivit i den här bloggen, är Westerberg, milt uttryckt, en mycket pålitlig konspirationsförespråkare. Och eftersom Jim Fetzer sedan några år innan OIC grundades hade propagerat mycket starkt för Judyth Baker så skulle hon naturligtvis också beredas plats i det namnkunniga sällskapet. Problemet att Cinque inte tror på hennes historia beslöt man hålla tyst om, stridsyxan skulle grävas ner. På så sätt skulle alla bli nöjda och ha friheten att fortsätta de egna eskapaderna som vanligt. Och ingen kunde ju förneka att Baker, trots att hon var kontroversiell lite varstans, också skulle vara ett dragplåster, hon hade ju bland annat en egen fan club via facebook. Så länge inte argumenten på något sätt stod i strid med att Judyth Baker var den hon påstod sig vara, så skulle hon troligen kunna ställa upp på det mesta som OIC hade att erbjuda, gick säkert resonemanget. Bra så! Judyth Vary Baker, som 1999 trädde fram och påstod sig ha varit Lee Oswalds älskarinna 1963. Med Jim Fetzer vid rodret, alltså som sällskapets mest upphöjde och prominente medlem, dess ordförande och med den allestädes närvarande Ralph Cinque kunde inte detta misslyckas. Nu skulle kritikerna övervinnas genom en storm av deltagande i olika diskussionsfora på Internet. Fetzer var redan medlem och Cinque hade inga problem att få inträde i de mest exklusiva researchforumen trots att han i relation till JFK-mordet var en helt okänd kapacitet. Ingen hade någonsin hört talas om denne person i det här sammanhanget och det kunde givetvis betraktas som en fördel om man nu bara förvaltade pundet på rätt sätt? Vinn dem över! Jim Fetzer utnyttjade naturligtvis de kanaler han själv hade tillgång till. Via sin egen podcast, the real deal och genom sin krönikörsstatus vid den kanske mer kända nättidskriften veterans today trummades budskapet ut. Oswald oskyldig! Vi har bevisen! Att kritiska röster i dessa medier aldrig tilläts svara, var inget problem för Jim Fetzer. Han hade ju alltid gjort vad han kunnat för att till varje pris tysta eller svärta ner de som behagade ha andra åsikter än de han själv propagerade för. Att han alltid talar om vikten av free speech visste ju alla att det bara var det vanliga pladdret. Och om Fetzer försökte sprida budskapet så var det absolut ingenting mot den veritabla kaskad av inlägg som Cinque stod för i de forum han närvarade. Tala om passion! Så sakteliga började det dock stå klart att Cinque's argument inte riktigt höll måttet. Vad var egentligen hans kvalifikationer inom fotoanalys? Hade hans analyser vidimerats av professionella fotoanalytiker? I takt med att frågorna blev fler och dessutom obesvarade höjdes nu tonläget. Vad som inledningsvis kunde beskrivas som tveksamhet övergick snabbt till renodlat fördömande av argumenten. Och vad värre var, detta var ju forum som till största delen befolkades av researchers som ju var konspirationsförespråkare, hur i hela världen kunde de vara så kritiska? Här hade ju Fetzer och Cinque serverat dem de bevis för att Oswald var oskyldig så länge letat efter? Så kanske var det oundvikligt, dessa eminenta herrar, Fetzer och Cinque, kastades ut ur flera forum, ett efter ett. Världen är orättvis, de hade ju både bevis och argument! För att ta ett exempel, här är vad administratörerna vid Deep Politics Forum angav som skäl när Fetzer föll för bilan: "This promotion of "Oswald in the doorway" as the smoking gun that proves Oswald's innocence is deeply disturbing, as it will inevitably be shown as a massively overstated interpretation of the available evidence and thus tarnish the efforts of the entire research community. Indeed, why is it that just before the 50th anniversary of the public slaughter of JFK, Fetzer and co announce the ridiculous vehicle known as the "Oswald Innocence Campaign"? Världen kan i sanning vara en riktig bitch, det här forumet i fråga består ju dessutom garanterat av endast de mest renodlade konspirationsförespråkare som står att finna? "Våldsamt överdriven tolkning av tillgängliga bevis"? Nåväl, detta avskräckte givetvis vare sig Ralph Cinque eller Jim Fetzer. Vill de inte begripa att de har sanningen framför näsan så är det ju deras problem, tycktes mottot vara. Nu startades nya facebookgrupper, det var bara att ta nya tag. Och här fann Cinque sin oas, vilken tacksamhet! För här behövde han inte längre tampas med de gamla rävar som agnat decennier åt JFK mordet och som trots att de sa sig vara konspirationsorienterade uppträdde som de värsta av fiender! Nej, här var det idel nya fräscha ansikten och åsikter. Inte för att Cinque visste vilka de var eller om de hade någon kunskap om mordet, bara i undantagsfall hade han någonsin hört talas om dessa människor. Men det spelade mindre roll, de flesta var jävligt trevliga och sedan fick han ju faktiskt en massa beröm för väl utförd research! Det tror fan det att Cinque trivdes bättre bland dessa nya förmågor! Nej, nu var det istället några envisa bloggare som vägrade släppa Cinque fri i Internetetern. Varje argument i Cinque's blogg besvarades envist och enträget av bloggare som Joe Backes och Robin Unger, signaturerna Bpete1969 eller Lancelot Uppercut. Och de gav sig inte, trots idoga försök från stackars Ralph genom att hota med både advokater och stämningar. Som det inte var nog med detta; Cinque var nu förvisad till det enda forum han inte portats från - John McAdams alt.assassination.jfk. Alltså det forum där de flesta är övertygade om Oswalds skuld. Som sagt, livet är inte rättvist! Av någon outgrundlig anledning börjar det inte sällan ramla in mail från en anonymous server baserad i Tjeckien till de Cinque debatterar i publika forum och via bloggar med. Mejlen innehåller dock inget annat än prepubertala och oanständiga utfall mot dessa mottagare. Ralph Cinque har givetvis med stor emfas och sedvanlig passion deklarerat att han minsann "inte har ett dugg med dessa mejl att göra och att han går till domstol mot de som hävdar detta". Och trots alla besvikelser så blev vintern och våren 14-15 om möjligt ännu värre. Först detta: Vad som göms i snö kommer upp i tö; till sist orsakade alltså Judyth Baker den avgörande kraschen. Hon blev orsaken till att Fetzer och Cinque efter ett par års misslyckade försök att övertyga omvärlden om OIC's "oundvikliga sanningar", kastade in handduken. Förvånande? Inte alls. Fetzer's påståenden om att Cinque's språkliga piruetter skulle vara anledningen, ter sig både skrattretande och osanna. Var och en som följt debatterna vet att Fetzer är minst lika god kålsupare som Cinque när det avser att använda ett språkbruk som är allt annat än civiliserat. Jim Fetzer ändrar sig aldrig. Skulle han bli tvungen att välja var det en självklarhet att Cinque skulle offras. Fetzer's support för Judyth Baker handlar om betydligt mer generella sammanhang i Fetzer's värld kring hur mordet gick till; där har Baker en given plats till skillnad från Cinque. För Fetzer's del var det dessutom färdigskrivet på Veterans Today. Efter en konflikt med chefredaktören kastades han ut också från denna möjlighet att propagera för, ja inte bara OIC, utan som sagt en lång rad andra konspirationer. Artiklarna finns fortfarande kvar att ta del av för den som till äventyrs är intresserad. Så efter att Ralph Cinque i mars 2015 annonserade att det nu fanns en ny och meriterad ordförande för hans OIC, Professor James Norwood, var det nog få som reagerade när det häromdagen, bara ett par månader senare stod klart att också denne kastat in handduken. Men denna gång var kritiken mot Ralph Cinque ännu mer detaljerad och i synnerhet kring detaljer om Cinque's envishet beträffande Altgens 6: "(2) EYEWITNESS TESTIMONY: In the Warren Commission hearings, seven witnesses identified Billy Lovelady as the man in the doorway. (I am not including William Shelley’s ambivalent testimony.) Were all seven witnesses who identified Lovelady guilty of perjury? Were they all mistaken in their recall? Were they all coerced into giving false testimony? After fifty years, not a single one of these eyewitnesses ever recanted his/her testimony. The weight of the evidence here is on the side of the eyewitnesses who identified Lovelady in the doorway. (3) OSWALD’S OWN WORDS: Oswald himself had ample opportunities from Friday evening through Sunday morning to proclaim his innocence by simply stating that he was standing in front of the building observing the passing of the motorcade. Oswald was captured on camera in an agitated state, crying out, “I’m just a patsy” or “I emphatically deny these charges.” But he never proclaimed, “I was standing in front of the building at the time of the shooting.” One reporter pointedly asked Oswald the question, “Were you in the building at the time?” It was at that moment, more than any other, that Oswald should have answered loudly and clearly that he was standing out front, if that is where he was at 12:30pm on November 22. Instead, Oswald clearly informed the reporter that he was inside the building. The weight of the evidence here is on the word of Oswald himself, who stated publicly that he was in the building and not standing on the steps outside." Norwood har också redogjort för en del andra besynnerligheter. Bland annat att en tredjedel av de som anges som sällskapets senior members inte kan nås eftersom Cinque "inte har deras mejladresser". Eller om det faktum att Cinque ofta framställer sina personliga åsikter som om de diskuterats ingående bland medlemmarna, vilket uppenbarligen inte sker. Nu frågar sig kanske någon varför Professor Norwood alls deltog i den här församlingen? Det är förstås en bra fråga. Jag tror att en del av svaret ligger i den artikel jag refererar till nedan, som Norwood alltså författade för några dagar sedan. Somliga av OIC's medlemmar tycks ha gått med i gruppen under lite oklara betingelser. Man har inte riktigt uppfattat att *allt* som utgör dess grund vilar på den absoluta övertygelsen om att vad Cinque kommit fram till beträffande Algens 6, är heligt och inte på något sätt är tillåtet att ifrågasättas. Norwood betraktar således Oswald som oskyldig, men ståndpunkten vilar inte på Altgens 6. En inte ovanlig uppfattning bland konspirationsförespråkare och jag tror att betydligt fler i den här gruppen tillhör samma kategori. Några av skälen till Norwoods tveksamhet är exakt de jag sedan tidigare tagit upp här på bloggen; vittnesuppgifter stöder uteslutande att Billy Lovelady, inte Oswald, befann sig i dörrentrén när skotten föll. Och kanske mest talande av allt - Oswald själv hävdade att han befann sig inne i byggnaden, inte utanför densamma. Man kan vara övertygad om att hade Oswald stått i dörrentrén så skulle han självklart ha basunerat ut detta till den församlade världspress han vid flera tillfällen under helgen han förhördes, vallades förbi. Att Cinque bortser från dessa avgörande faktorer är inte fövånande, att Norwood nu faktiskt tar upp detta, hedrar honom. Och Judyth Baker? Hon undviker både Ralph Cinque och OIC. Lugnast så, Cinque sparar sällan på krutet när det gäller att kritisera Baker. Hon har dessutom fullt upp med sina hemsnickrade försäkringar om sin egen förträfflighet, i någon av det sjuttiotal facebook grupper och bloggar hon numera använder sig av. ******************** OIC är en styggelse. En dysfunktionell organisation med en dysfunktionell ledning och med ett korrumperat och felaktigt budskap. Förhoppningsvis går detta skämt till historien som en bisarr parentes inom JFK-research, och det ganska snart.

Sunday, October 11, 2015

No comments:

Post a Comment